Tal

G . L . A . D
l     ä    r    o
a    t     g   n
d    t          e
      a
      d

Nu är det snart slut, äntligen..
Även om jag säkert kommer missa en del kommer den mest överväldigande känslan vara glädje och lättnad. Glad för att jag aldrig igen behöver göra om detta och att jag själv kan välja vilka som får stanna i mitt liv och glömma resten. Glad för att jag inte behöver vakna varje dag, utan att ha sovit ordentligt och undra om jag orkar med att gå till den plats som varit mitt fängelse och mitt hinder i 10 år. Glad för att jag kan spendera resten av mitt liv med att göra det som gör mig glad och inte bry mig ett skit om jag tillfredställer något jävla skolsystem eller  någon surjävel heller.



 Lättad känner jag för att jag aldrig någonsin kommer behöva gå igenom den anti-motivation, hat, ensamhet och bullshit som är så otroligt koncentrerad i dagens grundskola. Aldrig behöva bli tvingad till något jag hatar. Aldrig se de ansikten som hånat mig på olika vis genom åren och aldrig behöva ge ett fucking knull om att mina åsikter kanske inte är så passande och allt det där skitet. Lättnad är något jag inte känner ofta, nästan lika sällan som jag verkligen är glad, men nu är det äntligen slut och det är nog den största lättnaden jag känt någonsin.

Ilska är något som jag aldrig känt på riktigt, i alla fall inte så att jag slagit ner någon. Men det gör mig fortfarande fantastiskt arg att jag och andra som inte passar in i detta ensidiga och fördomsfulla skolsystem får stå ut med skit från systemet, lärare och dem klasskamrater som klassat oss som "weird". Arg som fan att skolan är gjord för att en specifikt formad och sinnad person ska komma igenom hur lätt som helst medan andra som inte kanske ens har samma förutsättningar för att passa in bara ratas som misfits. Arg för att det nästan känns som det är gjort för att man ska vara som något man inte är, nästan så att man måste vara tjej och tänka på ett visst sätt men om man nämner något sådant är man sexist. Fucking bullshit att man placeras i klasser där man inte bara hånas av lärare och elever utan också av själva systemet som allt är byggt på.

Och slutligen så har vi Done, jag är fucking done med denna jävla fucking bullshit skiten som bara fått mig och andra att tappa motivation, självsäkerhet och må sämre. För att avsluta detta och sumera mina känslor har jag valt citera en av den bästa människorna på denna jord, "Suck My Fuck" - Chris Fronzak

Bookcircle - Wordfinder

This week I was the wordfinder and I made a game where you got points for every word you could explain and translate. The words where maybe a bit hard cause everybody had trouble with explaining them and sometimes even translating them. But even so, the meaning is to find hard words so people can learn something new.
The words and expressions:
Smallpox - Smittkoppor
Hemorrhagic smallpox - Hemorragiska smittkoppor
Beowulf - Beowulf, mytisk hjälte
Inoculated - Inokulerades
Scab - Sårskorpa
Ulcer - Magsår
Plagiarism - Plagiering/Plagiat
The Herculean task of - Uttryck i stilen med "det massiva uppdraget"

Oönskad

Boken Oönskad utspelar sig 2140, i en värld där överpopulation är ett problem och världens resurser håller på att ta slut. Med hjälp av mediciner så har man kunnat bota dödliga sjukdomar som aids, cancer och hjärt och kärlsjukdomar. Man har dessutom utvecklat ett medel som stoppar åldrandet helt, vilket leder till att ingen dör. För att inte världen ska bli överfull med människor har världens regeringar kommit överens om att det inte är tillåtet att skaffa barn, om en av föräldrarna inte ger upp sin livsmedicin och med tiden dör. Dock finns det personer som bryter mot denna lag och skaffar barn ändå. De blir oftast på komna och deras barn skickas då till en anstalt eller institution för "oönskade" vilket är barn som fötts in i världen utan tillåtelse. På institutionen får barnen lära sig att arbeta och göra sysslor åt "önskade" människor. Anna är ett av dessa barn och hon har bott på anstalten ändå sedan hon var liten. Där har hon fått lära sig laga mat, städa, stryka och alla andra möjliga sysslor som finns. Institutionen, som heter Grangehall, styrs av Mrs. Pincent och hon påminner hela tiden de oönskade om att de inte är välkomna i denna världen och trycker konstant ner dem. Vilket i hennes ögon är precis vad man ska göra. Det finns andra önskade personer där också som Dr Fern, som är forskare och lär ut de oönskade i ett antal olika ämnen. Där finns också Mrs Keene, Mrs Dawson och Mrs Sergant som är instruktörer.

Läsförståelse Marjane

1. Att de inte var så gammalmodiga och lite liberala, skulle man nog kunna säga.
2. Lärarna och för att de övervakar dem och inte låter dem göra vad dem vill. (Som att röka hash)
3. Han har drogat så mycket så att han inte hänger med riktigt och blivit väldigt slöt skulle jag tro
4. För hon ville inget veta och bara lämna allt bakom sig. Vilket troligtvis fick henne att känna som om hon övergav sina föräldrar och släkt.
5. Att det var det sista hon tänkte ta typ, på samma vis som man säger "Nu blommar löken" eller "det var droppen"
6. Hon vill inte känna som att hon har dragit så lika långt bort från sina rötter, sitt land och sina föräldrar
7. Han har kanske kämpat hela sitt liv och kommit långt med hög status och bra jobb i Iran men när han kom till Tyskland fick ha börja om, blev kallad turk och sågs troligtvis som en terrorist till skillnad från innan då man rullade ut röda mattan när en iranier kom.
8. För att det var så längesen de sågs och att de kanske kände sig unga och så som det var förr. (Marjane som en liten dotter och hennes mamma kunde kännas sig som ett småbarnsmamma)
9/10 Tecknaren kanske tyckte att det inte behövdes då de såg sura ut, men det hade kunnat vara andra saker som "varför lägger hon sig i?" och "jag är vuxen nu!" i pratbubblorna.

Svenska - språk uppsatts

Vad säger vårt språk om oss?

Hur mycket kan man ta reda på om en människa genom endast att höra den prata?

Är det någon skillnad på hur en person med universitetsutbildning och en person som endast gått på gymnasiet talar?

Man kan lära sig en hel del om någon endast genom deras sätt att tala. Genom dialekten förstår du oftast varifrån personen  kommer men vissa dialekter kan även göra språket svårare att uppfatta för utomstående, till exempel så finner en stockholmare skånskan väldigt bisarr och grov. Däremot låter stockholmska nästan lite fjolligt enligt en del skåningar. Jag tycker själv att stockholmskan låter lite halvfjollig. Dock tycker jag inte att riktigt bred skånska är så jättefint och därför talar jag ett mellanting, lundensiskan, vilket är nästan som en lite mer civiliserad skånska skulle man kunna säga.

Även din dialekt kan spela roll när du pratar med någon. Det kan medföra förståelsesvårigheter, hån, vänlighet eller att personen tycker du är otroligt rolig vad du än säger. Jag tycker till exempel göteborgska låter coolt men att norrländska låter roligt.

Förutom att säga varifrån du är kan ditt språk berätta om din förmåga att anpassa dig i olika sällskap, hur gammal du är och det förkommer ofta också ett mer välvårdat och utvecklat språk hos någon med högre utbildning än hos någon som hoppade av gymnasiet. En person som talar med variation och välbyggda meningar ses då oftast som äldre, smartare och mer välutvecklad. Beroende på sällskapet kan det variera från att du tas på större allvar om du är med personer som talar på samma vis. Men, detta kan jag säga av egna erfarenheter, det kan vara negativt i en samling människor som talar med mer inslag av slang och svordomar. Det kan då istället ses som att du försöker trycka ner dem eller bara "leker dig". Därför måste man kunna anpassa sig och tala på ett sätt med sina vänner och på ett annat sätt med sin familj. Vilket betyder att ett stort ordförråd är till väldigt bra. Jag själv talar oftast ett mer utvecklat och vuxet språk än de flesta i min ålder, då kan jag ibland ses som någon med mycket kunskap och det leder till respekt eller så kan jag bli hånad som en “plugghäst” eller “svenne” trots att jag är grek. Dock kan jag så klart anpassa mitt språk beroende på vem jag talar med och vad vi talar om. Till exempel talar jag ett relativt välutvecklat språk med Alex men inte riktigt samma sak med mina systrar, förutom när jag vill irritera dom. Men det är nog en härskarteknik och det ska vi inte in på nu. 

Kroppspråk är också något som påverkar oss en hel del. Ibland vet man inte ens om att man gör dem här små rörelserna som kan avslöja om man ljuger, är nervös eller exalterad. 

Kroppspråk skiljer sig också beroende på varifrån man kommer, till exempel här i Sverige är man väldigt skygga och reserverade, nästan lite rädda. Man skakar hand och säger “God dag” men däremot i Grekland och andra medelhavsländer så kysser man varandra på kinderna, omfamnas och sen finns det även en sak som äldre människor ibland gör i Grekland, vet dock inte om det återfinns någon annanstans. De gör ett litet ljud och en rörelse som ska föreställa att de spottar framför en och säger hur vacker, lång eller stor man har blivit. Det är alltså en vänskaplig sak men hade varit väldigt skumt i Sverige. Dock så måste man verkligen veta vad man gör för det kan annars ses som en förolämpning. Man ska heller inte göra det på vem som helst, det är mer en sak äldre gubbar och gummor gör på barn. Sen finns det även “kinddragningen” som är att de tar i din kind och drar lite lätt. Det kan dock vara lite jobbigt och läskigt om man är riktigt liten. Just den saken tror jag också görs i Sverige fast inte i lika stor utsträckning. Men det händer väldigt ofta i Grekland och jag kan själv relatera till barn som blir skrämda eller tycker det är jobbigt. Liksom tänk dig en kanske 80 år gammal gumma som du aldrig träffat förutom, men som känner dina föräldrar på något mystiskt sätt, komma fram till dig och dra dig i kinden. Lite skumt.

Men man är också mycket mer öppen gällande sådana saker och kroppskontakt i medelhavsområdet. Ganska trevligt och jag föredrar en släkt som pratar mycket, delar allt och har den här extra öppenheten med kroppskontakt osv. Hellre det än en släkt där man bara ger en liten lätt kram och sen sätter sig och äter under tystnad.

Läsreflektion

Efter att Prim blir dragen vid lott dragningen under Slåtterdagen så anmäler sig Katniss sig frivilligt för att ta hennes plats. Alltså börjar problemet med att Prim blir dragen och Katnnis tar hennes plats, även om hon vet att det är en säker död. Huvudproblemet är att hon antagligen kommer dö och kommer möjligtvis behöva döda sin lagkamrat. En förgrening av detta är att ingen kan försörja hennes familj men då tar Gale på sig det. Även om man får en liten ersättning för att ens barn blivit uttaget är det inget man blir nöjd med, endast mycket lite grejer får man extra(vilka grejer exakt kommer jag inte ihåg). Katniss är mycket osäker gällande Peeta, som hennes lagkamrat heter, då hon inte vet om han är varken vän eller fiende. När de kommer till Huvudstaden och blir presenterade för publiken så är de klädda i svart tajta kläder som brinner med en syntetisk eld. Publiken blir som galna och för direkt ögon för dem, trots att det aldrig brukar vara någon speciellt bra från Distrikt 12. Men senare under en intervju blir allt mer komplicerat då Peeta avslöjar att han är kär i Katniss och de får spela ett älskande par även om Peeta inte är riktigt medveten om att det är spel. Nu får Katniss det ännu svårare att ta livet av Peeta. Denna kärleks berättelse om det olyckliga älskande från Tolvan är väldigt bra som reklam för dem men det gör allt väldigt komplicerat för Katniss. Jag tycker att hon gör några dumma val några gånger men det slutar ändå bättre än vad förväntat. Hon har också problem med att lyda order och så som leder till ännu fler problem. Men sedan säger spelledarna att båda från samma Distrikt kan vinna. Då kör de tillsammans. Men blir lurade i slutet då spelledarna säger att det inte gäller längre. Då gör Katniss en sak som får "the shit hit the fan" så att säga, hon ska ta dubbelsjälvmord med Peeta men eftersom det alltid måste finnas en segrare så ändras reglerna igen. De båda vinner och detta startar en kedjereaktion.

LäsLog

Jag läser Sagan Om De Två Tornen, en av J R R Tolkiens stora trilogi. Huvudpersonen heter Frodo Baggins och är en hob. Hobbitarna är ett lungt litet släkte som lever i frid och harmoni bortom resten av världens krig och problem. Frodos huvuduppgift är att föra den Enda Ringen, Maktens Ring till Domedags Berget där den ska förstöras. Han får följe av Ringens Brödraskap, vilket innehåller Gandalf Grå, Legolas av Mörkmården, Aragorn II son av Arathorn Arvingen till Tronen i Gondor, Gimli son av Gólin, Boromir son av Denethor II Härskare av Gondor, Samvis Gamgi, Peregrin Took och Meriadoc Vinbock. De get sig ut på en episk resa, men även de största kan falla(bokstavligen falla) som Gandalf gjorde från Durins Bro i Morias mörker medan han dräpte en av de sista balrogerna. Men även den stolte och store Boromir som vid detta tillfället var Gondors största hjälte föll i Rohans utkanter då han försökte skydda Merry och Pippin från Uruk hai:erna. Sam och Frodo flyr iväg på floden och splittras från resten. Det är här vår saga börjar.

Aragorn & Co. jagar efter Uruk hai:erna som har Merry och Pippin(vilket dem inte vet). Medan Frodo och Sam forsätter sin färd mot Mordor.

Aragorn & Co. träffar på män av Rohan som just har dräpt en hop orcher och bränt allt och alla men inte märkt några hobbitar. Trots detta beger sig hjältarna sig till platsen för att låta Aragorn som besitter speciella spårnings krafter. De upptäcker att två hobbitar har gått in i Fargorns skog.

De går in i Fargorns skog. Där träffar de på en trollkarl som de tror är Sauroman men som visar sig vara Gandalf som har återuppstått. Han berättar att Merry och Pippin är med en av de uråldriga enterna. Merry och Pippin är med Lavskägg (som enten heter) och de övertalar honom att kalla till Entting.

Enterna bestämmer sig för att gå ut i krig mot Saruman och Isengards orcher som bränner ner skogar och vandaliserar träd. Under tiden beger sig Aragorn & Co. tillsammans med Gandalf Den Vite* till Rohans Gyllene Hall,  Meduseld, i Edoras deras huvudstad. 

Gandalf konfronterar den sjuke kungen som har blivit förgiftad av Grìma Ormtungas lömska tankar och tunga.
Gandalf får ut Saruman ur kung Theoden och Grìma flyr tillbaks till Saruman. Edoras folk flyr till Helms Klyfta, en gammal borg som Rohans folk brukar ta sig till när nöden är nära.

MMD Bokprat

mindmap

• bokprat
• lyssnarfrågor 
• frågar vad vi tyckte om boken
• New Node
• google
• creepy "var bor ni fråga"
• värsta/bästa boken vi har läst
• jingle
• intro
• alliance
• "paus"
• campfire
• prata om bökerna 
• berätta vad vi tyckte om boken  
• vilken den bäste och sämsta boken vi har läst var
• betygsätta böckerna 
• berätta vilka författare 

Storyline

 Storyline- del 1

-Jäklar! Heliga skit! Huset brinner, hämta vatten! skrek jag.

Hela familjen hade sovit i lugn och ro när far min kände röklukt och började väcka oss andra. Vi hade sprungit ut i all hast för att inte kvävas av röken. Drängarna kom springande och började hjälpa till att hämta vatten. Vi försökte att släcka elden med det var för sent och just då kom mor på att vi hade glömt lille Olle inne i huset. Mor började skrika och springa mot  huset medan far försökte hindra henne. Men hon kom förbi och slängde sig in i lågorna för att hämta lille Olle. Jag började ta ett språng och spände mina magra, spänstiga och långa ben för att följa efter men far min hejdade mig och skrek:

”Mikael, vänta här med Sten och Stena jag kommer strax tillbaks.”

Vi väntade en stund och sen kom far ut, gråtandes, med mor sönderbrända kropp och Lille Olle i famnen.

”Begrav oss på Räääääävkullen” viskade far och sen dog han med mor min i famnen.

Under sorg  och möda så begravde jag, Sten och Stena med hjälp av drängarna far och mor på Räääääävkullen. Nu hade vi ju inget varken att betala drängarna med eller för att hitta bostad och mat. Det ända vi hade kvar av vår en gång så fina     

gård var sotet i våra bruna kalufser och stickorna under vår smutsiga naglar.

Men innan vår ganska stora och vackra gård hade brunnit upp så hade vi haft ett hönshus, två större hus och en stor lagård men nu var allt borta, så vi får ge oss iväg.

Stroyline- del 2

Ett år efter branden hade vi skaffat oss ett jobb på en granngård och jag hade blivit 13 år. Mitt bruna hår hade blivit längre, mina innan grön bruna ögon var nu ganska bruna och jag hade blivit mycket längre. Nu var jag lika lång som min pappa hade varit innan han dött i branden för ett år sen. Jag jobbade som dräng, min bror Sten som stallpojke och Stena som kökspiga medan Lille Olle in princip tagits ifrån oss och levde som ett adoptiv barn åt bonden och hans kärring.Vi jobbade dag och natt 14 timmar om dygnet. På nätterna när vi äntligen fick gå och lägg oss så var de skit kallt och sängen var full av vägglöss. På dagarna brukade jag få hugga ved, rensa skogsbrynet från stenar och fiska i sjön som låg en halva mil bort. Det brukade alltid lukta unket  

och instängt även om det var en ganska stor sjö men det området jag alltid fiskade i var så.

I skogsbrynet hörde jag alltid samma läskiga ljud från busken, det lät som en hagga som hela tiden gnydde och jag var riktig rädd. Men en dag tog jag mod och tittade bakom busken....Jag häpnade något otroligt och höll på att skrika rakt ut!!! Det var husbonden Ulf som våldtog Svea, pigan som jobbade som mjölkerska och hade varit snäll mot mig ganska ofta. Svea såg ledsen, rädd och utsliten ut och när hon såg mig började hon gråta. Husbonden vände sig om och skrek medan han tog fram täljkniven, han högg mig i magen. Jag kände det kalla stålet från det skrapa knivbladet när det skar in i min mage och jag svimmade men det sista jag kände var något varmt rinna ut över mig.

Jag vaknade dagen efter i en främmande säng någonstans. Någon hade tagit hand om mig och jag hade bandage på magen. Rummet jag vaknat i var litet och mörkt med endast ett halvt utbrunnet ljus på en gråbrun bok byrå.Plötsligt hörde jag ett argt ljud från gården nedan för. Det var Ulf husbonden, han hade kommit för att ta mig tillbaka men det tänkte jag inte gå med på! Jag sprang ner till gården och Ulf såg mig. Han börja vråla och springa mot mig men jag tog en spade som stod bredvid dörren och undvek hans attack. Men han rusade mot mig ingen dock var det så att jag var bered denna gången och höjde spaden och slog honom mellan ögonen. Han svimmade. 

Jag sa åt folket på gården jag vilat på att om en stund skulle några barn komma och att de skulle ta hand om barnen. 

Det var mina syskon jag tänkte lämna. Jag var tvungen, det var för farligt för dem. Jag sprang tillbaka till Ulfs gård, tog vedyxan och sprang in i köket. Där stod Ulfs hagga Emma och lagade mat. Jag skrek till henne att hämta Lille Olle annars skulle hon dö. Lille Olle hoppade upp i min famn och vi sprang till drängstugan och hämtade Sten. Sedan sprang vi allihop till Stena som jobbade ute på den jäkla skit åkern som luktade grisskit och såg så ut också. Hon kom fram till oss och frågade vad vi gjorde här. ”Jag ska ta er härifrån” svarade jag. ”Jag vill inte” viskade hon och tvekade. 

Vi men speciellt jag såg att hon tittade bort på åkern och Hans, en av de andra drängarna. Jag förstod direkt vad som pågick och grep tag om Stenas arm för att dra med henne.

Jag visste nämligen vem ”Hans” var om han nu hette så.....

När jag var mindre hade jag hört att en äldre dräng brukade ströva omkring i dessa områden och söka efter jobb. Men det speciella var att han sökte bara jobb om det fanns pigor där också...han var en äktenskapssvikare. Hittade han någon piga så låtsades  han bli förälskad och började stöta på pigan. Sedan friade han till henne och hon säger så klart ja. Han gjorde pigan med barn, tog hennes saker och stack.

Jag orkade inte mer...jag hade fått nog!

Medan stora och bestämda steg började jag gå mot ”Hans”.

Han så lika glad ut ändå, för han visste inte vad jag tänkte göra....

Jag tog fram min täljkniv tog ett språng mot honom och högg honom djupt och lågt så han inte skulle kunna ofreda någon ung piga igen.

Han ylade som en stucken gris!

Mitt adrenalin pumpade så det händ bara av sig själv och han låg medvetslös på marken.

Vi gick därifrån. Jag lämnade mina syskon med gråten i halsen hos Wards som jag fick veta att familjen hette. Det var svårt men det var något som man var tvungen att göra.

Jag gav mig av....

Storyline- del 3

Första natten så sov jag i en gammal möglig lada med bara lite hö i. Dagen därefter gick jag två kilometer innan jag kom fram till närmaste bondgård. Väl där frågade jag om lift in till staden. Jag hade hoppats på att det skulle vara grattis men livet är inte rättvist så de ville ha mer än vad jag hade så istället fick jag jobba hos dem som dräng i två dagar.

Efter två dagar tog husbonden med mig till staden på sin gamla kärra som var dragen av en ynklig gammal märra.

Det tog oss en och en halv dag att ta oss till staden. På vägen hade vi stannat i en by med ett värdshus men det kostade för mycket så jag både åter igen i en lada. Fast det var en varm sommar natt så det var inget problem.

Dagen därpå var vi framme vid staden. Vi kom när för en kulle när jag såg den först och det var en enorm samling hus, fabriker, butiker och allt annat möjligt. Men när jag kände lukten, hörde oväsendet och såg röken så kom det upp för mig att staden inte kanske var som jag hoppats.

Storyline- del 4

Bonden släppte av mig en cirka kilometer från staden och med tvekande steg började jag gå mot staden. 

En halvtimme senare var jag framme i förorterna.

Det var en riktig håla där, folk låg utslagna över allt på gatorna och yrade om allt möjligt som att de var skyldiga någon pengar eller att deras barn dött. Lite rädd och ännu mer tvekande än innan så fortaste jag. Jag nådde lite längre in i staden där det var renar och folk var mer sofistikerade.

I förorterna hade folk tiggt, ropat och skrikit men här höll all sig till sig själv. Jag hittade ett värdshus som inte var allt för dyrt och hyrde ett rum med pengarna som jag hunnit rädda undan branden i mitt gamla hus. Rummet var ganska stort men inte för stort, det hade bara en säng med en liten byrå bredvid och brasa som såg väldigt förfallen ut. Jag sov några timmar. Några hög ljuda röster väckte mig. Jag tittade ut genom fönstret och såg ett antal unga män som var på väg till något men vad det var visste jag inte. Min nyfikenhet vaknade till och jag sprang ner på gatan. Männen hade gått iväg en bit. Jag följde efter de till en gammal tegel byggnad lite mer i utkanten av staden. Byggnaden var misskött och unken, det luktade svett överallt och jag kände ett väldigt obehag. Jag gick lite närmre för att få en bättre blick på stället men plötsligt kände ett bar starka händer på min högra axel. Någon vände mig om och frågade ganska bryskt , ”Vill du ha jobb unge?” Jag nickade men kände tveksamheten stiga inom mig. Mannen tog in mig i byggnaden och då såg jag att det var en fabrik. Han sa åt mig att ställa mig vid en av maskinerna och att varje gång som någon av de andra arbetarna kom och la i lite metall. 

Så fick jag mitt jobb och där jobbade jag fem år innan jag hade råd att köpa den efterlängtade biljett som skulle ta mig till Amerika.

Jag skulle åka i morgon och hade packat allt som behövdes.
I Amerika skulle jag jobba tills jag hade råd att köpa biljett till mina syskon så de också skulle kunna kom dit.

Dagen efter gick jag ner till hamnen. Det var en fin och solig dag, fåglarna sjöng och allt var bra. Jag skulle precis gå på den gamla stinkande svarta båten. En och annan kol bit skvallrade om vad som ibland fraktades i båten.

Men jag skulle precis gå på båten när jag hörde ett högt fiskmås skrik och en jätte stor fiskmås flög rakt i ansiktet. Jag föll i vattnet och dog! HOHOHO! Och så slutar historien om Mikael Bondslagare.

Sovay illustration

file://localhost/Users/dimostikeris/Pictures/sovay%20bild.png

miljögranskare-Sovay, Boken i sig.

PLUS: Jag tycker om att det är oftast bra detaljerat.

MINUS: Jag tycker inte så mycket om den här typen av böcker med just denna sortens story och miljö. Jag gillar mer böcker med fantasy och lite mer typ icke-tradionella beskrivningar. Spännande och mer liksom action  i sig.

INTRESSANT: Jag tycker att Kapten Greenwood är intressant för hans gentlemans stil medan han även är en stråtrövare och påminner därför om Jonny Depp när han spelar Jack Sparow.

ordletare

Hos hästar är bläsen vit och sträcker sig från pannan längs nosryggen ned till överläppen.
fux är en häst färg
resignation är en känsla av trötthet och besvikelse (då man insett omöjligheten i att uppnå ett visst mål).
Astrolabium är ett astronomiskt instrument, ursprungligen utvecklat under antiken. Ett astrolabium användes för att bestämma himlakroppars lägen och ur dessa beräkna tiden på dygnet. Ett modernt astrolabium, t.ex. Danjonastrolabiet, är ett optiskt precisionsinstrument som används för att bestämma stjärnpositioner.
angelägenhet medger inget uppskov

Sammankoppling Sovay

Jag tycker att Sovay liknar Robin Hood under den delen där det är mycket stråtröveri som när hon tar från de rika på diligensen och ger till de fattiga som jobbar halvt ihjäl sig. det liknar också Robin Hood för det är i England och det är oroligt i landet. men en sak som inte liknar är att i Robin Hood är det krig mellan England och Frankrike medan i Sovay är det revolution i Frankrike och risk för revolution i England.

Självporträtt

Hej jag heter Dimos Tikeris och jag är född den 25 mars 1998 (våffeldagen och Greklands nationaldag =P).
Jag är nämligen grek, jag pratar flytande grekiska. Jag har mycket släkt i Grekland. Men jag bor på Gunnesbo som jag bott på hela mitt liv. På fritiden spelar jag fotboll i Lunds BOIS och gitarr på kulturskolan. Jag gillar också att vara med mina vänner, fiska, bada, läsa, sova och spela dator och tv-spel som t.ex. WoW, Minecraft och Black OPS. När det gäller skolan så gillar jag avancerad matte, men jag gillar också historia, no, so, spanska och rast. detta och idrott är mina bästa ämnen.

Sammanfattning om Sovay

Sovay rider till London på sin häst Brady förkläd till man för att varna sin far som ska arresteras för att ha radikala idéer. På vägen möter hon en häst och vagn som tvingar henne trycka sig mot häcken för att inte bli påkörd. Hon känner igen vagnen, det är Sir Roystons vagn. Hon ger sig efter vagnen för att råna den. Hon rånar den men Sir Royston känner igen henne så hon flyr till närmaste by på vägen till London. Där hyr hon ett rum på ett värdshus, medan hon går igenom papperna så diskuterar gästerna på värdshuset om de ska ange henne som Kapten Flamma. De bestämmer sig för att inte göra det, men när hon vaknar har hon en pistol kolv mot hakan.

persongranskning Sovay

Sovay är 17 år och hon bor i Compton, England. Hon är rik och har betjänter, hennes mamma är död så hon har sin pappa och bror kvar. Hennes bror är 20 år och studerar i Oxford. Sovay värkar vara modig för hon rånar fast hon vet vad som kan hända med henne om hon åker fast. Hon gillar inte att se sig själv på porträtt men hon gillar att klä ut sig till man och låsas vara stråtrövaren Kapten Flamma. Hon hade en pojkvän som var otrogen mot henne, men nu är dom fiende. Hon vill till och döda honom. Hennes f d fästman, James, tycker att hennes pappa har väldigt radikala idéer och därför ska sättas i fängelse.