Etiketter

fredag 15 november 2013

SO jämförelse, Buddhism vs. Hinduism! (Awwww yeah I did it mom! I'm the guy, the real guy, the best guy)


Fakta om kvinnornas roll inom buddhismen
Man kan säga att inom buddhismen finns det ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Det enda är vissa regler som skulle skydda kvinnor från att gå själv osv. Dock så framställs  nästan alla ledare som män vilket kan ses som diskriminerande. Sen så finns det folk inom Teravada som påstår att man måste vara man för att uppnå nirvana. Dock så har Buddha själv sagt att hans enda jämlike var en kvinna. Däremot så tog det tre försök för hans kvinnliga anhängare att bli accepterade som nunnor innan Buddha bestämde sig för att låta dom bli det. Man vet inte exakt varför det gjort det men man gissar att det var på grund av att det på den tiden var en provocerande handling och riskerade hela församlingen. Dock har det alltid funnits en stor kvinnlig rörelse vid sidan om eftersom buddhismen oftast berättades för män av män. En av de fyra kända boddhisatva  var också en kvinna vid namn Quanyin(kinesiska). 


Mina tankar om buddhismens kvinnosyn 
Jag själv anser att buddhismen är nästintill helt jämställt och nog den mest jämställda religionen som finns. Tillskillnad från många av de andra stora religionerna så finns det inga heliga texter som säger att kvinnor är mindre värda eller att man ska styra i hemmet och liknande. Det närmaste man kommer detta är vissa mindre regler som mer var till för att skydda kvinnor från att bli utsatta då tiden för buddhismens början inte var den mest civiliserade. Förutom dessa regler finns det inget som skiljer en munk från en nunna. De kan båda uppnå nirvana och bli ledare för församlingar. En av de fyra kända boddhisatvorna var också en kvinna som kallas Quan Yin(kinesiska) vilket visar på att inte endast män kan komma högre upp inom religionen. Dock har buddhismen oftast var ledd av män. Men jag tror att det är mer av en kulturell grej då det varit så inom alla större asiatiska kungadömen och imperier. Sen har västvärlden också påverkat det hela väldigt mycket sen buddhismen spridit sig dit, eftersom det är mer jämställt här och det har pressat religionen till ännu mer jämställdhet. Även om religionen i sig alltid varit jämställd så det inte finns några uttalanden om att kvinnor är sämre eller liknande. Ett exempel på detta är att till och med Buddha själv sa när han var i livet att den enda som var hans jämnlike var en kvinna och hon var den förste ledaren för den kvinnliga församlingen av buddhister. Dock finns det vissa inom Teravana(de äldstes lära) som anser att du inte kan uppnå nirvana när du är i en kvinnlig kropp, vilket resten av buddhisterna inte håller med om då det funnits ett stort antal ledare som varit kvinnor och uppnått nirvana. Exempel på detta är zengården här i Sverige där det finns två ledare, en manlig och en kvinnlig och båda har uppnått nirvana. 

Hur buddhismen har påverkat samhället
Jag tror inte att buddhismen haft någon större påverkan på samhället då det inte finns några större och striktare buddhist stater eller riken. Inte heller har buddhismen i sig på samma vis som hinduismen eller islam eller kristendomen regler om hur saker och ting ska vara. Det finns begränsningar och riktlinjer men inget som säger att du till exempel ska bära sjöla eller tvätta dina byxor efter att du har tillfredställt dig själv annars är du en syndare resten av det dygnet. 
Sen har buddhismen dock utvecklats på olika sätt i olika delar av Asien och det typiska för religionen är att den anpassat sig genom att återspegla drag i den lokala kulturen samtidigt som den hållit sig till sin unika karaktär och syn på saker och ting. De två huvud delarna är Teravada och Mahayana. Den senare har flera delar, bland annat Vajrayana och Zenbuddhism. 


Hinduism

Kvinnor
Inom hinduism är det tyvärr inte så jämställt mellan man och kvinna. Kvinnor ses ner på och bytas bort som gåvor. De ska också vara tillgängliga för att underhålla gäster på sexuellt vis om nödvändigt. Föräldrar arrangerar också äktenskap som dom inte har något att säga till om och familjen till kvinnan måste betala en stor hemgift för att visa tacksamhet och repsekt eftersom deras dotter fick gifta sig med den andra familjens son. Kvinnan får också sämre lön och har svårare för att stiga i rank inom jobbet osv. Det anses till och med av vissa(väldigt få nuförtiden, tack och lov) att en kvinna som blivit änka ska bränna sig på bålet med sin man under begravningscermonin. Allt detta blir dock ovanligare tack vare moderniseringen och inflytandet från västvärlden. Kvinnor har lättare att komma in i politik och få högre utbildningar. Det finns dock en sak som skulle kunna ses som en fördel, även om det egentligen är olagligt med kast men det märks ändå, och det är att en kvinna kan gifta sig upp i ett kast vilket en man inte kan. Utöver det är kvinnor lite efter på det mesta när det gäller jämställdhet. 

Jag tycker så klart detta är fel och att det borde bekämpas, vilket det ofta görs. Men man skulle behöva göra det i större utsträckning och försöka komma ut mer på landsbygden där moderniseringen inte kommit så långt. Detta hade man kunnat göra genom att försöka blanda in drama övningar och liknande i skolan så man lär sig sen liten och även ha föreläsningar gällande detta m.m.

Samhället
Hinduismen präglar samhället med regler och normer i länder som Indien en hel del. Speciellt kastsystemet även om det varit olagligt sen länge. Det är fortfarande nästintill omöjligt för en med lägre kast att få en hög position. På samma vis påverkar andra normer som att man ska vårda allt liv samhället så stora delar av befolkningen är vegetarianer eller liknande. Och det faktum att priser på olika grönsaker och frukt ökar kan ha massiva effekter på samhället och det har lett till en hel del protester. 





Fördjupning i buddhismens inriktningar (det är väl typ okej att ha det?)


Teravada (de äldstes lära) är den inriktning som liknar mäst den ursprungliga läran. Det vill säga att man tror att det är är svårt att nå upplysning, i princip omöjligt om man inte lever ett strikt munkliv, och när man väl nått dit återföds man inte. Ibland kallas inriktningen ”Hinayana” av mahayanabuddhister, men det betyder ”den lilla farkosten” och kan tolkas lite nedsättande (eftersom det är så svårt att nå Nirvana). Teravadabuddhism utövas i huvudsak i Thailand, Sri Lanka, Burma, Laos och Kambodja.

Mahayana (den stora farkosten) är en inriktning som till viss del bygger på teravadas lära men man ser ofta buddha som gudomlig och i vissa fall tillber man honom som en gud. Mahayana är också lite mer liberal än Teravada. Man antar också att man efter upplysningen kan välja att inte uppnå Nirvana utan återfödas som boddhisatva, en upplyst människa som ägnar livet åt att hjälpa andra att nå upplysning. Mahayanabuddhismen utövas i bland annat Kina, Vietnam, Korea och Japan.
Den japanska formen av Mahayana kallas för Zenbuddhism. Här är meditationen en central del och målet är att nå en förståelse av tillvaron. Denna förståelse kallas satori. Det finns två huvudvägar inom zen: kampsport (att bli ett med utövandet, handlar mycket om koncentration och självbehärskning) och koan (att genom paradoxala gåtor och logiska tankar befria medvetandet från Maya).

Vajrayana eller lamaism är en tibetansk form av mahayanabuddhism som ibland kategoriseras som buddhismens tredje huvuddel. Man använder sig mycket av mantran (ordspråk och upprepande av texter) och mandalas (avancerade mönster) för att häva Maya. De andliga lärarna, som ibland anses vara bodhisattvor, är viktiga för att hjälpa andra att uppnå insikter och komma vidare mot nirvana och de kallas lamor. En lama känner på sig vart han eller hon kommer att återfödas och meddelar de andra munkarna om detta innan han dör. Något/några år efter lamans död, beroende på när han sagt att han ska återfödas, letar munkarna efter nyfödda barn på den plats där han sagt att han ska återfödas. Man väljer ut några barn som efter ytterligare några år får göra olika tester för att se om någon är den återfödde laman. Då ett barn kvalificerat sig som det mest troliga får detta barn flytta till klostret och växa upp där och få den döde lamans titel. Det är en stor ära för en familj om en lama återfötts i den så även om det är svårt för föräldrarna att skiljas från sitt barn är de glada för barnets skull.
Den som nu leder den tibetanska buddhismen är Dalai Lama.




Källor:
Gert Ahlf
Kjell Persson
Johannes Persson
Dimos Tikeris