Etiketter

tisdag 3 september 2013

Estrar Labbrapport

Material: Brännare, provrör, klämma, bägare, provrörsställ, metanol, etanol, propanol, pentanol, ättiksyra, svavelsyra, pipett, anteckningsblock, penna, sudd, trefot


Utförande: Vi började med att sätt upp en brännaren och dess trefot. Därefter kopplade vi in brännaren till gasen, satt på gasen och tände den. På trefoten hade vi ställt en bägare med H2O som vi lät koka upp. Under tiden hade vi hämtat några provrör som vi droppade en hel pipett metanol och en full pipett ättiksyra i för att få fram en ester. Vi droppade även i en droppe katalysator som i detta fallet var svavelsyra. Sedan värmde vi upp blandningen i det kokande vattnet för att hjälpa till med reaktionen. Samma sak gjorde vi med de resterande blandningarna; etanol+ättiksyra, propanol+ättiksyra och pentanol+ättiksyra.



Resultat:

När metanolen och ättiksyran hade reagerade bildades det en genomskinlig vätska som doftade lösningsmedel och salubrin, När etanolen och ättiksyran reagerade bildades det också en genomskinlig vätska men den luktade lacknafta. Men däremot när propanolen och ätiksyran reagerade bildades en orange vätska som luktade piggelin och tuttifrutti. Pentanolen och ätiksyran blev röd och luktade istället banan.





En ester framställs genom att blanda en alkohol med en karboxylsyra eller annan oxosyra, och tillsätta en katalysator (svavelsyra i detta fall).



Slutsats: Som resultaten i tabellen ovan visar, finns det ett system som får estrarnas doft att ändras beroende på alkoholen. Ju fler kolatomer alkoholen har och desto större molekyl alltså, desto sötare verkar estern dofta. Felkällor: Provrören kunde innehålla små rester av andra ämnen som kunde ändra reaktionstiden och doften. Eftersom det bara användes lite svavelsyra var reaktionen långsam och estrarna hade kanske kunnat ha en starkare lukt. Jag var även täppt i näsan så jag hade lite svårt för att känna lukter. Jag skulle också säga att man skulle behöva göra ett större test för att se om min teori gällande systemet håller och dessutom kanske det finns olika alkoholer som får samma resultat.

torsdag 29 augusti 2013

Idrott - Vandring i skogen!

Vandring i skogen!

Vad man ska tänka på:

Man ska tänka på kläder så att man har kläder efter väder, t.ex. stövlar och regnkappa om det är regnigt och blött. Dessutom ska man ha något värmande under regnkappan och ylle är då ett bra val för att trots att det är blött och tar långt tid att torka så håller det fortfarande värmen. Däremot så torkar flis snabbare och det "andas" också men det håller tyvärr inte värmen om det är blött. Sen gällande skor så håller sig stövlar troligtvis sig torrare men kängor är lite bekvämare och varmare. Så om man väljer att ha stövlar, eller vad man än har på fötterna ska man helst göra så här, så ska man ha på sig först ett par tunna ungefär träningsstrumpor och sedan över det ett par sockar av ylle eller annat tjockare material. Ha gärna även med extra uppsättningar av alla "inre" kläder då du kyls ner väldigt lätt om du har en ett blött och kallt klädesplagg intill kroppen.
Man ska även ha fler olika lager för att kunna kontrollera och variera värmen/kylan. Du ska först ha ett lager med underställ eller långkalsonger och liknande. Det ska vara kläder som sitter väldigt tätt in på kroppen då det hjälper att hålla värmen väldigt bra och inte heller är en stor klumpig jacka. Sedan ska man ha kanske en långarmad t-shirt som är lite tyngre och över det en fliströja och ett par bra, varma och tåliga byxor. Sedan ska man ha ett sista lager med regntåliga och lite tyngre kläder så som jackor och termobyxor eller liknande. Man ska ha flera lagar för att lättare kunna kontrollera och variera värmen/kylan.

måndag 10 juni 2013

Bild reflektion

Vi har hittills jobbat med ett filmarbete, göra statyer, skissa med blyerts, analysera bilder och film. Det jag har lärt mig under denna period är att använda gimp, klippa filmer bättre, skissa finare och hur man tolkar en bild eller en film. Gimp har vi dock inte använt så mycket men jag lärde mig en del, klippningen förbättrade jag när vi jobbade med vårt filmarbete och då lärde jag mig att sätta ihop olika klipp bättre för att det ska passa in bra. När vi skissade med blyerts lärde jag mig också en del nya tekniker som att använda skuggor och att göra saker och ting lite mer i 3D. Med statyerna lärde jag inget speciellt men jag blev väl lite bättre på att forma lera. Jag lärde mig även så klart att analysera bilder och film när vi jobbade med det. Sen har jag även lärt mig och aktantmodellen och vad de olika aktanterna gör.

Denna terminen har jag arbetat bättre än förra skulle jag tro men jag hade fortfarande kunnat göra bättre ifrån mig. Jag har ett visst intresse för konst och dess historia dock har jag ingen större skicklighet i de praktiska kunskaperna vilket resulterar i att jag inte ofta känner mig så engagerad. Dessutom kan min saknad av kreativitet också vara en faktor som bidrar till detta. Men jag har försökt arbeta engagerat och bra så mycket jag kan.

Inför nästa termin kan jag antagligen endast läsa på lite om olika konsteror och stilar. Hade väl även kunnat försöka öva på mina praktiska skickligheter dock är det inte så troligt att jag kommer göra det.
Inför framtiden ska jag försöka vara mer engagerad och jobba med mer med praktiska grejer.

onsdag 22 maj 2013

Svenska - språk uppsatts

Vad säger vårt språk om oss?


Hur mycket kan man ta reda på om en människa genom endast att höra den prata?
Är det någon skillnad på hur en person med universitetsutbildning och en person som endast gått på gymnasiet talar?

Man kan lära sig en hel del om någon endast genom deras sätt att tala. Genom dialekten förstår du oftast varifrån personen  kommer men vissa dialekter kan även göra språket svårare att uppfatta för utomstående, till exempel så finner en stockholmare skånskan väldigt bisarr och grov. Däremot låter stockholmska nästan lite fjolligt enligt en del skåningar. Jag tycker själv att stockholmskan låter lite halvfjollig. Dock tycker jag inte att riktigt bred skånska är så jättefint och därför talar jag ett mellanting, lundensiskan, vilket är nästan som en lite mer civiliserad skånska skulle man kunna säga.
Även din dialekt kan spela roll när du pratar med någon. Det kan medföra förståelsesvårigheter, hån, vänlighet eller att personen tycker du är otroligt rolig vad du än säger. Jag tycker till exempel göteborgska låter coolt men att norrländska låter roligt.

Förutom att säga varifrån du är kan ditt språk berätta om din förmåga att anpassa dig i olika sällskap, hur gammal du är och det förkommer ofta också ett mer välvårdat och utvecklat språk hos någon med högre utbildning än hos någon som hoppade av gymnasiet. En person som talar med variation och välbyggda meningar ses då oftast som äldre, smartare och mer välutvecklad. Beroende på sällskapet kan det variera från att du tas på större allvar om du är med personer som talar på samma vis. Men, detta kan jag säga av egna erfarenheter, det kan vara negativt i en samling människor som talar med mer inslag av slang och svordomar. Det kan då istället ses som att du försöker trycka ner dem eller bara "leker dig". Därför måste man kunna anpassa sig och tala på ett sätt med sina vänner och på ett annat sätt med sin familj. Vilket betyder att ett stort ordförråd är till väldigt bra. Jag själv talar oftast ett mer utvecklat och vuxet språk än de flesta i min ålder, då kan jag ibland ses som någon med mycket kunskap och det leder till respekt eller så kan jag bli hånad som en “plugghäst” eller “svenne” trots att jag är grek. Dock kan jag så klart anpassa mitt språk beroende på vem jag talar med och vad vi talar om. Till exempel talar jag ett relativt välutvecklat språk med Alex men inte riktigt samma sak med mina systrar, förutom när jag vill irritera dom. Men det är nog en härskarteknik och det ska vi inte in på nu. 


Kroppspråk är också något som påverkar oss en hel del. Ibland vet man inte ens om att man gör dem här små rörelserna som kan avslöja om man ljuger, är nervös eller exalterad. 
Kroppspråk skiljer sig också beroende på varifrån man kommer, till exempel här i Sverige är man väldigt skygga och reserverade, nästan lite rädda. Man skakar hand och säger “God dag” men däremot i Grekland och andra medelhavsländer så kysser man varandra på kinderna, omfamnas och sen finns det även en sak som äldre människor ibland gör i Grekland, vet dock inte om det återfinns någon annanstans. De gör ett litet ljud och en rörelse som ska föreställa att de spottar framför en och säger hur vacker, lång eller stor man har blivit. Det är alltså en vänskaplig sak men hade varit väldigt skumt i Sverige. Dock så måste man verkligen veta vad man gör för det kan annars ses som en förolämpning. Man ska heller inte göra det på vem som helst, det är mer en sak äldre gubbar och gummor gör på barn. Sen finns det även “kinddragningen” som är att de tar i din kind och drar lite lätt. Det kan dock vara lite jobbigt och läskigt om man är riktigt liten. Just den saken tror jag också görs i Sverige fast inte i lika stor utsträckning. Men det händer väldigt ofta i Grekland och jag kan själv relatera till barn som blir skrämda eller tycker det är jobbigt. Liksom tänk dig en kanske 80 år gammal gumma som du aldrig träffat förutom, men som känner dina föräldrar på något mystiskt sätt, komma fram till dig och dra dig i kinden. Lite skumt.


Men man är också mycket mer öppen gällande sådana saker och kroppskontakt i medelhavsområdet. Ganska trevligt och jag föredrar en släkt som pratar mycket, delar allt och har den här extra öppenheten med kroppskontakt osv. Hellre det än en släkt där man bara ger en liten lätt kram och sen sätter sig och äter under tystnad.


fredag 26 april 2013

Krönika - Landet Lagom


Landet Lagom

Nu sitter jag här och skriver min lilla krönika om varför jag ska skriva en krönika och vad jag tjänar på det. Liksom varför?! Vad ska jag med denna text till om 20 år då jag kanske jobbar med något helt annat???

Skolan borde inte tvinga en att göra sådant som inte är nödvändigt eller man inte vill göra. Istället för att alla ska gå i skolan och göra saker som de aldrig kommer ha nytta av skulle man väl kunna välja vilka ämnen man vill läsa och göra det redan i mellanstadiet.

Om jag kommer jobba som en bankir varför ska jag då kunna göra en byrå eller en kudde? Och vad händer om jag nu inte är bra på detta eller inte har intresse för detta och det sedan påverkar vad jag kan göra med mitt liv. Jo, du får dåliga betyg som sedan bestämmer vad du kan läsa.  Till exempel har jag en vän som är otroligt bra på gitarr och musik i allmänhet men hindras av skolan. Den tar hans tid, hans kraft och hans vilja att fortsätta. Han är heller inte ensam om det utan det finns massvis med personer som känner det samma runt omkring mig. Så även jag har börjat undra varför? Jag vill inte ge massvis med tid till att göra kuddar eller analysera en bild, men det skiter de i! Jag vill lära mig programmera eller designa program till datorer. Eller satsa på att bli skitbra på gitarr! Jag hinner inte göra det med alla jäkla läxor som bara är onödiga!
“What happens in skolan stays in skolan”  - Anonym klasskamrat
Så borde det vara. Jag ska inte behöva offra mitt liv för att få en bra utbildning och kanske, notera kanske, få ett jobb utan att vänta jättelänge. Jag vet att många lyckas men alla gör inte det så varför ska de gå igenom hela sin ungdom med ett ständigt tryck från skolan? Jag har träffat massvis med folk som läst natur, en av de mest mångsidiga linjerna, men jobbar på Ica för det finns inget de kan göra. Man borde själv få välja vad man vill läsa från yngre ålder och inte ha flera lektioner under dagen och deadlines utan du får en heldagslektion med ett mål och så jobbar du med att uppfylla det målet under hela dagen. Inga läxor och inget tryck. Man borde istället satsa på elevens välmående och anspassa utbildningen efter just den individen inte efter hur resten av klassen/de främsta eller de sämsta i klassen arbetar och lyckas/misslyckas.
Detta är typiskt svenskt, landet lagom. Ingen ska sticka ut och vara bättre än massan. Det är det som stör mig mest. Men det gör inget för detta är Landet Lagom...

Allt är lagom i Landet Lagom!

tisdag 23 april 2013

Prao


Prao

I did my prao at Lunds Biological Institution at the university of Lund. As the name says it's were the biological students studies and were all the biologists are. The specific floor I was on had insects for their topic. My supervisor mostly worked on flies, but a bit on flatworms too. Even if it was really interesting I had some problems with understanding cause it was stuff that I never had heard of, like epigenetics and W.I.P.S.

The stuff I did was mostly experimenting with the flies and the flatworms. We fed the flies with a special dough that look like some kind of fudge. I also actually made the "fudge" which smelled really weird.. We had the flies in small vials with food at the bottom and if they was sopposed to mate there also was some yeast. Apparently they lay eggs when given yeast even if they wasn't fertilized.
The flatworms we fed with algae, but the only things we really did with them was transferring them from one petri bowl to another. I also met some really cool people when I was there. My supervisor was awesome, she and her husband usually listened to metal at home so I could play my kind of music in the laboratory plus she wasn't so old and had a young and open mind. Of course she was also very kind and easy to talk to. There was some awesome students too. Qian Yang, from China, was one of them and Ann-ise, from Spain, another one. By the way, we spoke english almost all the time because many of the students was non-swedish.  Well, I think that's about it. The only thing left is that I'm maybe going back later in the summer for a "sommarjobb". If they need someone and they pay for it I will be there..


Regards  
              Dimos